I'll be fine.
Jag gick en promenad med hunden för att rensa tankarna. Att knata runt längs vägarna ovanför mitt föräldrahem är ofta det mest rogivande jag kan göra. Den luften tillsammans med de vyerna gör mig gott. Dessvärre kom jag hem med samma känslor jag gick iväg med. Så då drog jag fram mjöl och kakao. Jag har hört att bakning kan fungera som bra terapi. Jag kan inte baka, men jag kan åtminstone försöka. Nu står kladdkakan i ugnen och jag känner att morgondagen blir en fortsatt dag i bakningens tecken. Jag tror på det här. Bakterapi.
Om en timme ska jag på body balance. Det handlar enbart om att andas. Kravet är att lämna alla problem utanför dörren och bara fokusera på lugnet. Att stanna upp i en timmes tid och bara glömma allt för en stund. Kanske även det gör mig gott. Sedan har jag en kladdkaka som väntar på mig när jag kommer hem. Bottom line. I can do this. I'll be fine. I think.
