Välkommen tillbaka
Nu ska jag göra mig redo för vad den här dagen kan tänkas erbjuda. Jag, som numera går under titeln glidare, har fått press på mig att skapa historier att berätta. Är man en glidare är det tydligen ett måste. Åre under maj månad ger dock inte det bästa underlaget för sådant. Arbetslösheten är fortfarande ny för mig. Ge mig lite tid. Jag ska se vad jag kan åstadkomma!

Jag hittade en utmärkt filosofera-över-livet-plats på söderhavsön.
Blundar jag är det nästan som att jag är där.
Africa came to town!





Inga ord.

Karibien it is!
Det enda som jag vet med bestämdhet är ord som sol.sandstrand.hav.kajsa.semester.pocket.smörjasmörjasmörjasolkräm.och.njuta.

Hur som helst återkommer jag, om inte annat, om cirkus två veckor. Då är april slut och så även vintersäsongen. Då lämnar säsongarna tillbaka byn till oss. Locals. Tidigare år har jag sällan skapat relationer till säsongare som är värda att nämna. Alltså sällan haft något problem med att de säger tack o hej. Men i år finns sådana relationer. Det finns människor som jag kommer att sakna när de försvinner. Mycket. Men jag lutar mig på tron att vänskapen håller längre än säsongen. På så sätt kan jag se fram emot en fin vår och sommar hemma.

Au revoir!
Mothafucka pt II
När man flyttar blir det lätt lite kaosartat. Grejer överallt och ingenstans. När en hel byrås innehåll dessutom ligger utpritt över den golvyta som finns kvar, då blir det ännu mer kaosartat. Då kan oförutsedda händelser ske. Jag kan bjuda på ett litet exempel; En TV kan helt plötsligt få för sig att gå till attack och ramla ned över en dator. Ja. Min trofasta vän med internetuppkoppling fick sin skärm spräckt och jag fick en impuls att leka rockstjärna och slänga ut tv:n genom fönstret. Jag behärskade mig, men den sketna lilla tv:n hade gott förtjänat ett fritt fall. Så därav bristen på nya inlägg här.
För tillfället är datorn ivägskickad och omhändertagen av, förhoppningsvis, kompetenta människor som ger tillbaka den i ett mer fungerande skick. Men det lär dröja ett antal dagar och om exakt en vecka stänger jag resväskan och flyr till utlandet. Den väntar på mig hemma när jag kommer tillbaka helt enkelt.
Men för att slänga in en snabb uppdatering kan jag meddela att jag nu sovit tre nätter i min lägenhet som börjar bli helt beboelig och faktiskt ganska mysig. Kylskåpet ser ut som en ungkarls och bristen på matbord gör att det äts, sittandes på en kudde på golvet. Men vad gör det? Allt har sin tjusning I guess.
Alla är mer än välkomna att hälsa på! Jag kan bjuda på ett kex.
Nu ska jag ge mig in i universitetsvärlden och försöka få iväg några ansökningar. Glad Påsk!
Mothafucka
Jag skulle ha fått tillgång till min lägenhet igår. Hyran är betald från den 1 april, så jag skulle med all rätt ha fått tillgång till min lägenhet igår. Igår blev uppskjutet till idag. Men av någon anledning är den förre lägenhetsinnehavaren fortfarande inte utstädad och klar, och befinner sig dessutom på sitt jobb med nyckeln i sin ficka. Något som mäklargubben talar om för mig i hissen på väg upp, (som han förövrigt stannar på fel våning), med ett flin sträckt från öra till öra. Sedan lämnar han mig med ett nummer till den här personen som jag ska ringa, för att komma överens med henne och höra när hon kan tänkas bli klar. Lägenheten står just nu olåst men jag kan inte flytta in förrän hon har städat ur. Jag kan inte lämna något där förrän jag har en nyckel att låsa med och jag har ingen aning om när det blir eftersom människan tycks vägra svara när jag ringer! Sammanfattning: Jag är tjurig.
Det roligaste blir när jag, vilken minut som helst, kan få ett samtal om att min säng är framme och redo att levereras.
YippiekaYey Mothafucka!
Champagne supernova
Jag såg framför mig hur jag skulle vakna upp till en fantastiskt bekymmerslös måndag. Känna att stenen som legat fastnaglad över bröstet sedan så länge hade släppt och läpparna inte kunde sluta forma ett leende. Sedan skulle jag ha en oerhört produktiv dag där många punkter på listan skulle bli avklarade. Men. Saker blir sällan som man tänkt sig. Istället vaknade jag först klockan elva med en sprängande migränhuvudvärk. En del oroligheter, eller snarare en ovisshet inför framtiden, gör att stenen inte är lika tung, men fortfarande till viss del ligger kvar. Och det är ganska lätt att sluta le när diverse smärtstillande tabletter envisas med att inte fungera.
Men. Jag vill inte klaga. Jag har för sjutton ingen rätt att klaga. För framtiden är oviss men det är jag som rår över den och jag väljer att se den från en ljus synvinkel. Energin som har brytits ned kommer inte komma tillbaka över en dag. Men den kommer. Och det är det viktigaste. Klockan fyra ska jag göra mitt första besök hos sjukgymnasten som förhoppnigsvis ska göra min rygg till en icke-trasig-sådan. Därefter ska jag åka och köpa en säng. Kanske en byrå. Möjligtvis provsitta en och annan soffa. På onsdag får jag nycklarna till min, läs min (!), lägenhet i Åre. Så ja, framtiden är ljus. Och om 16 dagar ska min hy bli mindre ljus på en strand i Karibien. Så huvudvärk och stenbumlingar kan slänga sig i en vägg. Life is good.

23 minuter
Klockan är 01.47. Jag har just sagt godnatt till min nöt och ligger i sängen med sömndruckna ögon. Lyssnar lite på vinden utanför. Tänker tillbaka på Moneybrothers spelning på Bygget igår. Hur tydligt Anders Wendins ögon speglar hans glädje för det han gör när han står på scenen. Och den respons han får för det. Så vill jag också ha det. Inte scenen, men passionen för det jag gör. Det är något att eftersträva.
Klockan är 01.53. Idag jobbade jag min allra sista dag på ICA Björnänge. Det är otroligt skönt även om det medför en viss melankolisk känsla. Det är vissa kundkontakter jag framförallt kommer att sakna. Och våra frukostraster. Och massagestolen.. Det var märkligt idag. Det är lite märkligt fortfarande. Men. Jag är fri.
Klockan är 02.02. Då får man önska sig något?
Klockan är 02.04. Jag är mätt efter en mini-firar-middag på Broken. Jag har stora förhoppningar inför framtiden. Inför hösten. Som nöten uttryckte sig; Det har porrsurfats kuddfodral och väggdekorer in absurdum alla redan. Vi kommer att få det mysigt.
Klockan är 02.10. Godnatt.
Peekaboo

Två dagar kvar. Sedan ska jag börja må bra igen.
jag.vill.ha.ett.playstation. har blivit måste.köpa.dammsugare.
lördag blir söndag


Åre.Johan.Godis.Carolina.Mathilda.Kaffe.Monopol.Kladdkaka.
A song plays on while the moon is hiding over me
Hittar några bortglömda favoriter, lyssnar och blir kär på nytt.
Igårkväll var jag på Bygget och lyssnade, tittade och gillade Sugarplum Fairy. Tokdansade en stund som avslutning, åkte hem i någorlunda tid men lyckades ändå inte med att vakna i tid imorse. Pappa väckte mig och jag hade åtminstone en kvart på mig innan jobbet började. Men det har varit en dag med grus i ögonen. En regelbunden påfyllning av koffein men ändå några envisa gäspningar. I detta nu skulle jag kunna somna utan minsta problem. Vid närmare eftertanke ska jag tillåta mig själv att göra just så.
Bara en parantes. (Svackan jag befunnit mig i på sistone börjar ändra form. Kurvan är på väg uppåt igen. Sakta men säkert. Det är stora förändringar i sikte och jag är mer än redo för dom. Ett telefonsamtal idag och det hela började kännas verkligt. Så. Jag somnar med ett trött leende på läpparna.)
If you think about it man you know we got it all
Cause we're all we got on this bouncing ball
And I love you free
I love you freely
No white.
Någon som kan tala om för mig varför min bloggheader envisas med att inte fungera?
Baah!
Nu önskar vi oss lite flyt.

Två tredjedelar av middagsvärdarna bjöd på en dans
Innan dess är det dock saker som måste styras upp! Mitt liv efter två veckor på Guadeloupe som ett litet exempel. Ikväll tar jag med mig universitetskataloger redo att lämpas över på en klok storebror med sambo. Jag tänker att de ska ge mig de svar jag behöver för att bli säker. Håller de inte måttet hotar jag med mindre trevliga souvernirer från Västindien. En varan under sängen kanske...?
Nu ska jag kika över min CV eftersom jag kommer att finnas under kategorin Arbetslös om 1½ vecka. (arbetssökande låter lite bättre?). Jag vill hemskt gärna se lönekontot fyllas på även i sommar så nu blir det till att ge sig ut på jakt. Speciellt om jag dessutom kommer att ha en hyra att betala. Fick nämligen nos på en liten lägenhet i byn som ska tittas på imorgon förmiddag. Nu börjar det hända saker! Det är skönt.
Jävligt skönt. (ursäkta språket)
Ensåndärlikgiltigmåndag.
Nu ska jag ta tag i mitt Himalaya av tvätt, göra min hals en tjänst och brygga lite te och sedan ta en djupdykning in i universitetsvärlden. Den om något får mig att känna mig liten. Väldigt liten.

Såhär liten?
I QUIT!
Då var det bestämt. Jag har mitt jobb kvar mars månad ut och sedan slutar jag. Eftersom jag är ledig halva denna vecka, betyder det endast 11 jobbdagar kvar innan jag säger tack för mig och lämnar in ica-byxor och portnyckel. Det känns surrealistiskt just nu. Jag har sagt upp mig. På riktigt. Utan någon egentlig plan för vad som komma skall och utan något nytt jobb i sikte. Men det känns otroligt skönt. Ja. Jag behöver det här.
Som någon sa i telefonen för en stund sedan. Folk borde säga upp sig oftare. Grattis till mig!

The truth hurts. Our lies worse.
Det är en oerhört märklig känsla att, som tjugoåring och liten anställd, sitta och påpeka brister hos sin chef. Att titta någon i ögonen och tala om att respekten för personen i fråga har försvunnit. Det kan mycket väl vara något av det jobbigaste jag har gjort. Men det var en lättnad att få det sagt och jag är glad att jag gjorde det. Det känns bättre att sluta när jag vet att han har blivit medveten om problemen. Där han förhoppningsvis förstår innebörden och konsekvenserna av sitt beteende. För hans egen skull, men framförallt för personalen som jobbar kvar.
Efteråt jobbade jag klart för dagen och han pratade vidare med andra ur personalskaran. Vi pratade en stund till, jag gick hem och han satt kvar med en lång lista med punkter att bearbeta. Det var i onsdags. Idag är det söndag och jag har inte jobbat sedan dess.
Imorgon ska jag gå dit igen. Om den vidare diskussionen inte leder till att jag slutar imorgon, kommer jag troligtvis att jobba kvar mars ut. Min motivation för att jobba kvar är egentligen som bortblåst, men efter fyra år på en arbetsplats är det tråkigt att sluta på det sättet. Det blir så abrupt. Jag vill kunna räkna ned dagarna och sedan jobba min sista dag. Säga hejdå till kunderna och bjuda personalen på tårta..
Men. Det bestäms imorgon. Idag glömmer jag det och fokuserar på saker som bikinihandlande på nätet. Jag har två stundande veckor i Karibien som kräver det!
toast skagen och rimmad lax
Det blev en middag på TT:s ikväll. Precis lagom trevligt med familj och vänner. En i sällskapet lämnade oss dock för att ge sig ut i natten och försöka sig på rollen som Batman. Det räckte tydligen med två glas vin innan självinsikten började vandra vidare till nya höjder.. Om en blond grabb ses springades längs byns gator inatt med Batmansignaturen ekandes - Ta gärna en bild. Det skulle vara mäkta underhållande att se. Om inte annat kan det användas som utpressningsmaterial vid väl valda tillfällen i framtiden.

Nu ska jag drömma mig bort till Karibien. Vi ses, kontrastartat, i backen imorgonbitti. Godnatt!
Just nu vill jag
Ett. Klättra upp på hustaket och skrika utav bara helvete.
Två. Sätta mig på golvet och gråta.
Tre. Lägga mig och sova.
En lördagsförmiddag




Världens bästa kombination.