There is nothing like the smell of coffee in the morning..
När man masar sig till jobbet 06.45 på morgnarna kan man säga att min och hela personalens bästa vän heter kaffemaskin. Han är en trogen vän som alltid finns där för oss och håller oss vid liv. Men så idag hände något märkligt. Min käre vän vände sig lite emot mig. Jag vet inte exakt vad som hände men från början figurerade allt som vanligt. Jag ställde dit min kopp, han fyllde den och vi var, som vanligt, ganska nöjda och glada båda två efter det utbytet. Men när jag sedan tar min kopp för att rikta stegen mot fikarummet händer det. Koppen flyger ur min hand, tillbaka mot kaffemaskinen som vänder den emot mig och forserar ut kaffet i en rekyl rakt på mig. Resultatet blir en Hanna, sittandes på golvet, skrattandes till tårar, totalt dränkt i kaffe. Kaffe i håret, kaffe i hela ansiktet, kaffe i ögonen, kaffe i öronen, kaffe på halsen och kaffe på tröjan. Det droppade om mig hela vägen till lagret. De andras skratt hörs fortfarande eka..
Jag har nu luktat kaffe i nio timmar och känner att det börjar bli dags att åtgärda det. Ikväll blir det middag på Broken eftersom Emma firar sin tjugoförsta födelsedag idag. GRATULATIONER till henne!
Sedan är det bara en dag kvar till helg. Det känns bra. Mycket mycket bra.
The Killers - Human för att även den är mycket mycket bra.
Tjing.
Do you think you can tell?
Nu tänker jag sitta kvar här en stund till. Fortsätta lyssna på Pink Floyd som är inne på en annan fin låt, Wish You Were Here innan jag går igenom duschen och så småningom hoppar i arbetskläderna imorgon bitti igen. Livet rullar på. Fint.
...How I wish you were here.
The Dodge.
Tog mig upp ur sängen tidigt imorse och begav mig återigen till jobbet. Jag och Krille blängde på varandra med sömniga ögon och var inte vidare pepp på några större ansträngningar. Men vi piggnade väl till så småningom och jag hade en rätt soft dag på jobbet. Slutade halv två och såg fram emot en mysig och lugn eftermiddag. Kanske en fika. Kanske en liten promenad. Det började även så. Med en fika i form av en kopp varm choklad på bahnhof. Men därefter gick det käpprätt åt skogen. Haha. Johan delade med sig av informationen att han lyckats få punka på inte ena, utan båda av hans bilar. Varav den stora Dodgen snällt stod och väntade i tottbacken. Så chaufför blev min titel för eftermiddagen och jag har nog aldrig snurrat så många varv fram och tillbaka på byn som jag gjort idag. Johan blev lagom motarbetad av sin käre bil så det är ju tur att man har kontakter inom bilmekarbranschen...
Johan har det inte lätt han..
..Men med tanke på gårdagens kväll som fylldes av hans elaka skratt när han råkade vinna dom fördömda fighterna på ps2 så tyckte jag bara måttligt synd om honom.
Godnatt!
PandaLove.
WWF tackar för köpet. Jag tackar för mössan. Alla nöjda, alla glada. Förhoppningsvis pandorna också....
Vitt
Jag tog bort min bloggheader. Jag tog bort min bloggheader med syftet att sätta dit en ny. Det gick inte riktigt som planerat. Jag tog bort min bloggheader utan att lyckas få dit en ny. Vilket lämnar mig med slutsatsen att jag nu är utan bloggheader.
Ifall ni undrade...
Sicken helhelg..
Därefter bar det iväg mot Continental Inn med diverse stopp på vägen och däribland ett försök till att moona genom bilfönstret. Inte mitt dock. Men mycket kan hända när personalen på ICA Björnänge släpps ut i det fria. På hotellet väntade ett vip-rum med soffor, bastu, en bubbelpool utomhus, en kyl fylld med kall öl och ett stort fint fat med grönsaker, nachos och dip. Där spenderades ett par timmar och det bubblades, det hjulades, det skrattades och det streakades. Ja, ni läste rätt. Återigen ingenting jag stod för, men vi kan säga att en arbetskollega som inte bör använda baddräkt fick på sig just en sådan, och på plats nere vid E14 åkte den snabbt och säkert av.
Sedan var det dags att stassa om och sätta sig tillrätta i matsalen. Det började sisådär när det visade sig att vårt bord skulle bli ett jobbigt gäng för personalen. Vinet smakade inte bra och visade sig vara defekt, potatisgratängen hade inte stått i närheten av tillräcklig tid i ugnen och köttet ville somliga byta ut mot fisk som inte fanns. Men lika glada för det var vi och senare dansade vi loss till Creedence-låtar hela natten lång. Ja, nästan då iallafall.
Nu gäller det att försöka ta igen lite sömn och ladda inför en ny jobbvecka som börjar imorgon 07.30.
Modest Mouse - Dashboard
Godnatt!
Idag åkte jag upp i himlen.
Det är fredagkväll och jag har spenderat kvällen ensam hemma, bortsett från korta besök av storebror och kakelläggare. (Ja, han jobbade tydligen på fredagkvällar klockan halv elva..) Mysbyxor åkte på, en film startades och det var en välbehövd kväll. Superskönt. Hade en ganska rolig dag på jobbet också. Vi hyr ut en skylift och eftersom kunder ofta frågar om den är lättkörd, tyckte chefen att det var dags att vi fick prova. Jag och Hanna sprang genast ut och hoppade i den lilla.. liften? korgen? och fnissade som två små busiga barn. Tryckte på en spak här, en spak där, åkte upp i luften, lite åt sidan och snurrade runt. En kort scen ur Titanic spelades upp och vi visualiserade hur hela alltet skulle välta, allt till förbipasserande bilar och kunders förvåning. Nu önskar jag mig en enda sak i julklapp. Det ultimata.
En skylift.
I helgen är jag ledig men ska ändå spendera tiden med mina medarbetare. Det är dags för personalfest vilket denna gång innebär lunch på max, glasblåsning i Duved, relaxande och bubbelbadande i vip-avdelningen på Continental Inn (jag visste inte ens att dom hade en vip-avdelning?) och sedan middag med gallej i stor Creedence-jubileum-anda. Övernattning blir på plats så vi alla har krypavstånd till sängarna och chefen har till och med bokat ett singelrum ifall någon lycklig stackare i gänget får napp. Han vill mycket vår chef. Men det bästa blir nog hotellfrukosten vi vaknar upp till på söndag morgon. Nu ska jag låta mina naglar ta en färg av rött och sedan hoppa i säng och drömma ihop någon slags packning tills imorgon.
Godnatt på er. Jag återkommer förhoppningsvis i ett enda stycke på söndag. Krille har skaffat en plunta som han planerar att ha med sig hela dagen. Hur jäger och glasblåsning går ihop vet man aldrig? Brännskador är en spontan tanke som kommer upp. Jag tror det är säkrast att hålla sig på avstånd...
Utsikt från lastkajen imorse. Fint.
F-I-K-A mat C-H-O-K-L-A-D
Bankrån och Pilsner
Efter jobbet blev det ett besök på glasberget. Barkboet hade fått en ny familjemedlem efter att Emma, Johan och Mickan fått med sig en vovve hem. Pilsner hette hon visst och hon var djupt älskad under sin vistelse i sacco-säcken. Sen var slumpen sådan att jag ringde pappa som tidigare fått ett samtal från en kund som där råkat nämna att vovven sprungit bort. Så var det fallet löst och Pilsner som egentligen hette Gro fick återförenas med sin riktiga matte. Det firades med Ben&Jerrys senare under kvällen där vi tog Emmas oskuld. Hennes Ben&Jerrys-oskuld det vill säga. Ingenting annat.
Nu slaggar jag i soffan framför Fool's Gold och samlar ihop en hög med energi att frigöra på jobbet sen.
(Ka-) tjing!
textbook stuff
It's in the ABC of growing up
Now, now darling, oh don't loose your head
'Cause none of us were angels and you know I love you
Bananer och fingerkrokar
Nu är den här. Min efterlängtade och lediga helg och det känns jaevligt bra faktiskt. Jag klev upp för en timme sen och tycker att jag gjort mig förtjänt av en rejäl sovmorgon! Igår hade jag planerat för en lugn hemmakväll med huset för mig själv, en film eller två och choklad till min mage. Men precis som förra helgen när jag planerat samma sak, kom Sofy o Mickan med andra planer som slutade på Dahlboms. Igår blev det först en visit till herr Ståhlberg som fyllde ännu ett år. Det var trevligt trevligt så dom får gärna fortsätta att sätta käppar i hjulet för mina planerade ensamma hemmakvällar!
Igår var också dagen jag träffade min nöt igen. Efter fyra månaders frånvaro i Skåneland har hon kommit hem igen. Det är lustigt när sådant inte märks. Fyra månader är en lång tid men det känns som hon alldeles nyligen stod i min hall med saaben utanför och brummade iväg med mig på diverse äventyr. Nu lär hon göra det snart igen och det gör mig varm i hjärtat. Även om hon konstant kommer klaga på att det alltid är hon som kör. och att jag alltid glömmer att låsa dörren. och att jag går för sakta. och etcetera etcetera. Men det gör inget för hon är min nöt och hon är hemma. Och jag kan faktiskt klaga lika mycket tillbaka!
Nu blir det kanelbullebak i barkboet! Tjing!
"Inte visste väl jag att det fanns whiskey i maskinrummet"
Det är vad livet gått ut på dom senaste veckorna. Känns inte som jag har hunnit med något annat än just det. Man får inte mycket energi till övers när man kommer hem halv nio på kvällen och åker tillbaka kvart i sju nästa morgon. Men jag har en ledig helg att se fram emot nu så jag överlever allt! Det jag däremot lider av som gör att jag fruktar för min överlevnad är tandvärk. FanFanFan. Jag struntar fullkomligt i att jag förmodligen gör saken värre, men tandläkaren får inte ett besök av mig. Då får de locka med lustgas eller valium först. Visdomständer borde avvecklas. Banne mig.
Större delen av personalen på ICA var på kurs i Östersund idag, vilket lämnade Stor-Hanna och Lill-Hanna (jag) att härja fritt. Det resulterade i en lång frukost, ganska långa kaffepauser, en riktig långlunch, ett diskret bullätande i mejerikylen och en galen filminspelning som skickades iväg för att visa övriga att vi minsann klarade oss finfint utan dom. Den vidarebefodrades tydligen även till chefen.
Vad han tyckte om det återstår väl att se..
Det är förövrigt en hel del ostrukturerade tankar som surrar i mitt huvud nuförtiden. Jag känner för att gå ut och stoppa huvudet i en snöhög och låta det kallna en stund. Jag får vänta någon månad. Det är min olycka.
Imogen Heap - Hide and Seek
Tjing.
