Hanna

Jag sitter i soffan jag till största del befunnit mig i under hela den här dagen, fastnaglad framför King Kong. En film jag faktiskt inte har sett tidigare. Med dess fruktansvärt obehagliga infödingar och gigantiska kryp var det kanske inte den mest utlimata filmen att titta på när jag sitter ensam i ett mörkt, ganska stort hus och har en förmåga att sedan se dessa varelser i varenda skrymsle och vrå. Men jag kan inte undgå att bli lite kär. Kär i King Kong, hans uttrycksfulla ögon och hans hand, slåendes mot hjärtat.

Men framförallt ökar mitt ha-begär. Jag vill ha en apa. Jag skulle också vilja åka tillbaka till New York. Kanske bli dramatiskt räddad av en man i Adrien Brody-klass. Men mest av allt vill jag ha en apa. En apa!