ett..två.. .tre..
Ansiktet är väderbitet och benen är sådär lagom möra och trötta efter en heldag i backen. Utan möjlighet att kunna urskilja några konturer så har det i princip bara varit vitt. Vitt och vitt. Snögudarna har verkligen jobbat hårt de senaste dagarna, men det gillar vi. Jag blev så exhalterad idag att jag till och med gjorde mig till med en vurpa. Det hade formats ett fint litet hopp i min färdriktning, vilket jag insåg bra precis när jag lättade från marken. Men jag landade finfint och i samma stund som meningen "Det här är lugnt" formades, insåg jag hur stor min bakåtvikt var och -Det här fixar jag- blev -Det här fixar jag ju inte alls-. Sedan fylldes nacken med lite snö och jag skrattade som man bara kan göra när man ligger i en hög med just snö.
Nu är jag precis hemkommen från fondue-afton i en mysig stuga placerad i Duved. Sällskapet var storebror, lillasyster (dvs jag), svägerska och tre andra delar ur svägerska-klanen. Just nu luktar vi alla så pass mycket vitlök att vi kan hålla oss friska det närmaste året. Jag har fått några skrämmande insikter om min bror och hans förhållande till schlager och det har gått härliga turisthistorier på repeat. Imorgon är det bytesdag och nu kommer dom. Stockholmarna. Det betyder två djupa andetag, räkna till tio och se ljuvligt glad ut.
Nu tackar lördagen den 21 februari 2009 för sig. Vi ses i rappet klockan nio imorgon? Godnatt tills dess.
