Ett tråkigt inlägg jag var tvungen till för att skriva av mig och sluta vara så förbannat tycka-synd-om-mig-själv-aktig.
Efter det senaste inlägget ryckte jag upp mig lite och försökte att blicka framåt. Jag fikade med en gammal kompis i nära tre timmar och bara pratade om allt och ingenting. Det var riktigt roligt att träffa henne igen och det blev fokusering på en riktigt mysig vinter här hemma. Men frågorna som surrar i mitt huvud vill inte riktigt försvinna och det här blanka pappret som mitt liv just nu har tagit formen som, driver mig lite närmare vansinnet för var dag som går. Det känns som att livet rinner ifrån mig när jag sitter här hemma och den känslan är inge vidare. (Sedan vet jag att det kanske inte är sant men på det örat lyssnar jag inte just nu)
Idag har jag varit ledig och när skidåkningen sket sig på grund av dom alldeles på tok för många minusgraderna, har jag suttit inne och funderat. Jag kan inte sitta på arslet hela vintern och tro att det en dag, från ingenstans, kommer dimpa ner idéer och möjligheter i huvudet på mig. Så, Hanna vad vill du göra?
Jo, jag vill tågluffa en månad genom Europa i sommar. Jag vill egentligen resa hela jorden runt à la backpacker-stil men när jag väl gör det vill jag veta att jag är redo för det. Jag vill veta att jag klarar av det, och då känns en tågluffning inom Europas gränser och därmed en värld som jag är någorlunda bekant med, som en bra början. Det är ju trots allt lite skillnad på sådana resor jämfört med diverse charter- och stadsresor jag gjort tidigare... Någon som vill göra mig sällskap genom Toscanas gröna vidder och Spaniens vackra kust?
Jag vill också göra en resa till USA och möta upp med min väldigt omtyckta och numera brasilianiserade vän Jan the man. Egentligen vill jag det som alla andra också vill - åka dit med två tre riktigt bra vänner, en massa bra musik, hyra en typisk roadtrip-bil och sedan köra från den ena sidan till den andra. Men jag är rädd att det får vänta ett tag. Nu handlar det om Hello New York och sedan Welcome to Washington D.C. Have some peanutbutter.
Som ni märker är funderingarna inte särskilt långsiktiga, men det är allt jag har för tillfället.
Nu har jag babblat av mig lite och nu ska jag sluta gnälla. Jag lovar.
Heath Ledger 1979-2008
Ta det lugnt - det är inte så att man bara *****"POFF"***** kommer på vad man vill göra. Det måste få ta tid att växa fram och mogna som beslut.
När jag var 16 var jag 100% säker på att jag ville bli journalist, så jag sökte och kom in på mediaprogrammet. Ett halvår in hatade jag det och bytte program till Samhälle inriktning språk. Inte ångrat det en sekund. Fick läsa massa språk, vilket för mig är GULD värt. :D Och så blev man allmänbildad på kuppen eftersom man fick läsa två år Latin... haha (och nörd som jag är kan jag fortfarande meningar och ord på latin och leker besserwisser ibland ;)
Jag åkte med EPSSA till Frankrike (länk: http://epssa.org/) men
jag tror de köptes av något bolag typ terminen efter jag var där.. så jag vet inte om det har ändrats. Jag gick kultur & samhälle, så jag fick lära mig massoorrrrr om Frankrike (och sen undrar jag varför alla tycker att jag är nörd, suck).
Många kramar till dig!
P.s. Det kan ta lite tid att komma på vad man vill bli - ibland måste man vara lite inaktiv så man kan bli aktiv... Det gäller iaf för mig. :) Lycka till nu! *lyckoknuff framåt* ;)
P.p.s. Sorry, skrev en till uppsats. *facepalm*
Jag hänger gärna med dig genom Europa :)
och gud, måste bara kommentera Heath Ledger. Kanske fånigt men så uppriktigt ledsen jag blev! man vill ju bara självdö! Världens finaste, bästa, roligaste, sötaste kille är död :( en mindre potentiell make i världen...
Peace brother. Jag önskar kommentera på det som involverar mig. ^^ Ett litet tips ska jag ge... vad jag tycker att ni ska göra OM det nu blir så att ni infinner er i USA. Om jag var ni så skulle jag försöka stanna någon dag i NY om det finns möjlighet till det, för utefter det lilla jag hann se där så var det en grymt häftig stad att se. Såklart vill jag ju att ni ska infinna er i DC så att JAG får träffa er också, men om jag för en stund ska tänka osjälviskt så tycker jag nästan att ni ska fundera på att spendera någon dag i NY. När ni ändå är 'in country' liksom. ...Och så lite tid här nere såklart! RIGHT? ;) Så det så. Moahaha. Kanske kunde vara kul att se två olika storstäder liksom. Cheers mate!
hehe we are way ahead of you mate. Självklart ska vi stanna i NY - vi ska ha världens turistdagar och stå längst upp i frihetsgudinnan med en vimpel och skrika saker! Vi ska nog se till att vi får tid till både NY och DC men du är vårt huvudmål så se till att ha fikat klart när vi kommer :D Vi tänker maj just nu. Fråga din familj om det är en fin tidsperiod? Cheers
och Mia, jag instämmer verkligen i dina ord om Heath.. så onödigt.. :/
varför är han död
buhu
Svar: mjae, visst skulle jag helst av allt bli krigsfotograf. men känns det realistiskt? plus att min mamma skulle dödat mig långt innan jag kom ut i nåt krig haha. men absolut ska jag jobba inom ngt liknande. FN/Röda korset/krigskorrespondent osv.. fast så svårt o babbla om sånt nu. Det är drömmar iallafall.
Jag ska kolla det där med familjen, men maj vore nog bra tror jag! Då bör ungarna rimligtvis fortfarande gå i skolan, så det är bra. Mer ledig tid till mig. Haha. Och angående hur långt det är mellan DC och NYC så vet jag faktiskt inte... När jag åkte från Long Island (ca en timme from NYC) till DC så tog det 7 timmar... tror jag. Dock tog det ju LÅNG tid innan vi tog oss ut ur själva New York City, mycket trafik och allt vad det var. Det borde rimligtvis gå betydligt fortare att åka exempelvis... tåg.
Great website with loads of information, love the bit about What is Love. Keep it up please!!! My best wishes to you!
