So Close No Matter How Far


Nu är det måndag, en ny vecka har börjat och jag är glad för det. Jag har precis genomlevt den värsta helgen i mitt liv. Jag tänker inte gå in på vad som har hänt, men jag är glad att det är över och förbi..

Som grädden på moset och för att göra helgen ännu mer deprimerande missade jag, på grund av ovanstående, också den sista filmkvällen med Jannike. Det fick istället bytas ut mot en snabbvisit igår för att säga hejdå. Eller snarare Vi ses om ett tag. Det var ändå en väldigt märklig situation. En situation som lämnade sina spår med tanke på hur konduktören på nabot tittade på mig när jag åkte hem.
Jag kan nog inte med ord beskriva hur mycket jag kommer sakna den människan.
Men istället för att lägga mig i sängen, läsa hennes brev som hon gett mig och gråta floder, så kan jag vara glad för hennes skull och se fram emot nästa gång vi ses!
Nu ska jag dricka upp min tekopp, lyssna färdigt på låten jag spelar och sedan fortsätta med mitt fotoalbum som jag ska ta med mig om ..bra precis 4 veckor.

image43


Vi klarade iallafall spelet. I sista sekund. Jack Sparrow and his crew is now safe because of us. Han kan vara lugn och, framförallt, vi kan vara lugna. Töntar som vi är.


image44


So close no matter how far
Couldn't be much more from the heart
Forever trust in who we are
And nothing else matters





 


Kommentarer
Postat av: Kajsa

Wide apart, close by heart!

2007-12-03 @ 17:07:04
URL: http://aenigma.blogg.se
Postat av: Hanna

Så sant. Gumman, vi har fyra veckor på oss nu att umgås så det räcker för 4 månader! Är du hemma imorrn? :p haha

2007-12-03 @ 20:17:52
URL: http://vacillating.blogg.se
Postat av: AMANDA

buhu...

2007-12-04 @ 09:28:53
URL: http://snowboarding.blogg.se
Postat av: Jannike

Jag tycker inte om att saga hej da!! Jag sa hej da till mina nya kompisar pa Au Pair-skolan idag, och det var jattehemskt!! Jag menar er vet jag ju att jag kommer traffa, men de som jag bara har kant i 4 dagar har man ju ingen aning om man kommer traffa igen eller inte! ....Tears. Anyway! Jag ar framme hos familjen nu, och det hela ar helt sjukt! De ar typ varldens storsta Lost-fans!! Hur komiskt ar inte det? Haha. Men jag kanner mig inte riktigt som mig sjalv... Nar jag satt pa bussen pa vag till familjen sa var jag inte alls nervos, for det kanns som om det inte ar jag som ar har! Det kanns som om jag lamnade den vanliga Jannike pa tagstationen i Jarpen och akte ivag som nagon annan, mycket skum kansla. Dock haftig pa nagot satt, svart att forklara. Talk soon!

2007-12-08 @ 04:41:04
URL: http://holdmypocket.blogg.se
Postat av: Hanna

haha, det låter.. ganska förståeligt! men kul att allt känns bra iallafall! I'm happy for you!! och ja, hörs snart!!! =)

2007-12-08 @ 17:27:02
URL: http://vacillating.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0